Ellie vs superhunken

Klev upp 05.00 för att komma till min norrländska slutdestination i onsdags. Trött som ett härke var det endast min överlevnadsinstinkt som gjorde att jag överhuvudtaget kunde existera. Satt mest och glodde hela flygresan. När vi skulle kliva av så fick vi lov att landa på en annan terminal, så alla fick kliva ur planet baktill...

Då vaknade jag minsann till. När man står där i gången och hänger så är det ju trångt som satan, men jag insuper just då den mest fantastiska doft.... Precis bakom mig står en sån sjukt snygg kille och bara luktar himmelskt. Min första instinkt är att fråga om han kanske kan krama mig en liten stund, bara jättelite..... men vis av erfarenhet vad det gäller att krama främmande människor  jag struntade i kramen och lutade mig i stället bara lite bakåt och låtsades att vi kramades, fast det vet ju inte han om....


Kommentarer
Postat av: omwf

Hhahaha underbart! (givande kommentar jag vet, I just wanted to say, det var askul)

2008-05-17 @ 14:38:04
URL: http://metrobloggen.se/phenomenon

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0