Den som söker skola finna
Lite starkare blev jag nu när jag hittade min gamla blogg på internet...
Det är inte klokt vad mycket som finns lagrat där ute i rymden.
Allt är ju liksom sparat på nått vis.
Så lustigt när man läser, även om det bara gått 3 år så känns det som en helt annan livstid...
En sån här grej t ex skulle jag ju aldrig råka göra nu....typ....
24/7-2006
Helg, fest fredag och lördag, sen slog jag till på en efterfest också. Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att jag var 20. Mitt huvud sa ja medan kroppen skrek nej. Vitsen med att vara uppe till halv 5 och dricka sprit har jag egentligen aldrig förstått, men i helgen framstod det mer eller mindre som en självklarhet !
Klart man ska fira att man har semester !!
La grande finale igår! Tänkte i mitt bakfylle huvud att man mår alltid bättre om man får komma ut till havet och svalka sig lite.
Sagt och gjort, vi tog båten ut till några klippor där vi bestämde oss för att sola och bada lite. Vad jag inte förstod var att vissa av dessa klippor är halare än helvetet själv......
Hinner i stort sett bara kliva av båten när jag totalt tappar fotfästet, gör en supervurpa och landar på ryggen mitt på en klipphäll. I en hundradels sekund funderade jag på om jag överhuvudtaget hade överlevt, det hade jag...
Ska sen försöka kliva upp vilket inte går eftersom det är så halt, så sakta men säkert glider jag ner i det 14 gradiga vattnet.
Det bör tilläggas att det blev en jäkla räddningsaktion för att överhuvudtaget få upp mig igen. Det var nämligen ingen förutom jag som var så dum att dom gick ut på algklippan. Upp kom jag och pigg blev jag, så visst hjälper lite havsluft mot dagen-efter-huvudvärk, det är ett som är säkert.
Idag känns det dock som att kotorna i ryggen har bytt plats, men jag är åtminstone inte bakfull
Det här skulle dock kunna hända även idag:
20/7-2006
Satt och fikade idag med några kamrater, då ringer min Vännina hysterisk.....
Tydligen hade en liten fågel som vi bedömde vara en gråsparv flygit in genom dörren och satt sig på köksstolen.
Min Vännina trodde bestämt att den hade varit där under natten då hon hade känt att någon krafsat henne på huvudet. Jag försökte förklara för henne att det var väldigt tveksamt att den lilla sparven hade varit där hela natten och krafsat henne i huvudet utan att hon skulle ha märkt den.
Detta hjälpte föga.
Vänninan vägrade att lägga på luren innan fågeln lämnat huset, det tar tid innan en fågel hittar ut kan jag säga.....
Försökte flera gånger få avsluta samtalet men icke, Vänninan trodde att fågel eventullt skulle gå till motattack.... och då ville hon att jag skulle vara online ifall vi skulle behöva tillkalla ambulans eller dylikt till olycksplatsen.
Till slut blev i alla fall tack och lov Vänninan fågelfri !
Väninnan kände sig nöjd med min insats och var glad över att jag hade kommit till hennes undsättning under denna traumatiska upplevelse.
Funderar på att ge henne en papegoja i födelsedagspresent, så att hon kan träna.....
