Välkommen till min värld

Jag förstår att det stundtals kan verka som att jag är en riktig drummel... men det skulle jag inte vilja påstå, däremot har jag periodvis lite otur och kanske inte gör allt så genomtänkt alla gånger.

Åker upp för att lämna hunden och när jag ska åka därifrån så möter jag en tjej som jag tidigare bodde granne med.
Jag mötte henne igår också men då kändes det som att jag inte riktigt hejade, så nu ville jag verkligen heja.
Ja, kanske en konstig tanke, men så funkar jag.

I vanlig ordning när jag fokuserar på en sak så släpps något annat, i det här fallet verkar styrningen som fick stryka på foten.

Tjipptjopp så satt jag fast.

Eftersom det drivit så otroligt mycket snö så var det svårt att se att det fanns en viss nivåskillnad på vägen och i denna nivåskillnad (kan ev ha varit ett dike) hamnade jag..... och jag satt fast kan jag meddela.

En vänlig kvinna stannade dock och vi skottade och skottade och satte slutligen ett spännband för i ett tappert försök att dra upp bilen.
Icke sa Nicke biljäveln satt som ett berg.

Jag kan inte ens börja återberätta alla moment som försöktes utan jag nöjer mig att säga att vi slet som djur och slutligen slets även spännremmen av.
Mitt i denna misär dyker dock en räddande ängel i form av en traktor upp, och efter ytterliggare en spännbandsrem åt helvete så stod jag glad i hågen på vägen igen....

Åh vad det är härligt med lite vardagsäventyr klockan 7 på morgonen i snöstorm.... det piggar liksom upp....