Det är så skönt när man får lätta ankar....
Varje gång jag besöker storstan fylls jag av tvivel.
Tvivel över huruvida mitt liv är menat att spenderas i en småstad eller om jag ska kasta ankar och söka mig mot nya farleder.
Jag har ju egentligeninget som håller mig fast här och ändå har jag så svårt att sortera upp i mitt lilla huvud vad jag tycker är viktigt i livet och vad jag prioriterar högst. Prioriterar jag enkelheten, närheten till vänner och ett trivsamt jobb eller prioriterar jag mångfald, tempo och nya utmaningar....
MIn autistiska sida vill såklart stanna kvar och helst inte ens byta frisyr, medan den lilla lilla del i mig som innehåller nån form av mod skriker kasta loss Ellie våga prova nått nytt !!!
Så nu sitter jag mest och inväntar nån form av tecken från Gud, för han om nån borde väl för faan veta vad jag ska göra eller ?
Tvivel över huruvida mitt liv är menat att spenderas i en småstad eller om jag ska kasta ankar och söka mig mot nya farleder.
Jag har ju egentligeninget som håller mig fast här och ändå har jag så svårt att sortera upp i mitt lilla huvud vad jag tycker är viktigt i livet och vad jag prioriterar högst. Prioriterar jag enkelheten, närheten till vänner och ett trivsamt jobb eller prioriterar jag mångfald, tempo och nya utmaningar....
MIn autistiska sida vill såklart stanna kvar och helst inte ens byta frisyr, medan den lilla lilla del i mig som innehåller nån form av mod skriker kasta loss Ellie våga prova nått nytt !!!
Så nu sitter jag mest och inväntar nån form av tecken från Gud, för han om nån borde väl för faan veta vad jag ska göra eller ?
Kommentarer
Trackback
