Välkommen till min värld

Nu börjar sakta men säkert färgen i mitt liv att återvända. Jag tror att det var min lilla morgonövning i köket som spred ett litet färgstänk över allt det grå jag upplevt nu på slutet. Så här gick det till:

Jag skulle koka upp lite vatten på spisen. Satte på plattan och gick iväg och donade på lite.
Efter en stund kom jag ihåg att jag hade vatten på spisen.
Detta var dock inte varmt...

Surprise... självklart hade jag satt på fel platta.

Jag hade satt på en platta med en tom panna och en stekpanna ovanpå. Den var rätt så het kan jag meddela....  När jag lyfte bort stekpannan skedde nån form av explosion med en rökutveckling som jag i min värld kan liknas vid krutröken under slaget i Lütsen.
Helvete vad det rök.
Jag och Winston stod snopna och glodde på varann i detta moln av total dimma !

Där nånstans mitt i röken skedde nått förlösande ! Jag insåg att  jag kanske inte är precis som jag tänker mig att man borde vara, men jag har en jävla massa andra kvaliteer. 

Jag känner ingen kan bränna vid pannor som jag kan,  glömma sina saker på de mest märliga ställen eller fantisera ihop små historier som gör att inte ens jag själv ibland vet vad som verkligen hände....

Ibland är det faktiskt inte så tokigt att vara Ellie trots allt