Välkommen till min värld

Förutom er kära vänner har jag endast avslöjat för en levande själ mina planer angående tjejmilen...
Det känns redan som ett misstag, ett STORT misstag !

Redan när jag avslöjade mina storstilade planer och fick ett ironiskt litet leende tillbaka visste jag att jag var ute på djupt vatten och att jag för evigt skulle få äta upp eventuellt misslyckande.... men då gick det ju inte direkt att ta tillbaka....

Igår tog jag mina första stapplande steg mot framtidens milspår. Mitt lilla träningsprogram börjar med en promenad första kvarten.

Gick i vad jag kallar rask takt längst kajen. Plötsligt åker det förbi en bil som tutar så glatt, men mina synsvårigheter så uppfattade jag aldrig vem det var, men vinkade glatt tillbaka..

Kom hem såg att jag fått ett mobilsvar.

-Ellie jag hade väl förväntat mig lite lättare steg på en tjej som ska springa tjejmilen.... men jag håller tummarna för dig.....

Jamen såklart måste ju den enda människan i hela stan eller ja han bor inte ens i denna stad åka förbi mig just när jag skapar stordåd (i alla fall i mitt eget huvud....)

Fick dock en snabb bekräftelse på att det som klassas som fantastiskt prestation för mig, kan framstå som rätt simpelt för andra....